Som vanligt. Att jag aldrig lär mig. Hela dagen besudlas av känslan att man lurat sig själv på så många timmar man kunde gjort ngt vettigt. Så jag rullade sakteliga ur sängen och sniglade runt hemma i flera timmar tänkandes "Vad göra?" "Vad göra?" "Vad göra?"....
Kunde inte bestämma mig om jag skulle springa milen eller gymma. Så jag helgarderade =D Och så LYCKAT! Så som jag kämpat (haha) så gick jag äntligen i mål på 61 minuter! =D Det trodde jag faktiskt aldrig, kändes som jag var redo att duka under flera gånger under tiden, men så värt känslan att titta på klockan, och se resultat! Vart så upprymd att jag åkte raka vägen till quallity och sprängde ytterligare några personbästa =D Jag kommer bli så besviken imorgon om jag vaknar och kan röra mig obehindrat =P
Bilden illustrerar min lycka i vardagen, något som skänker ett permanent leende åt mina läppar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar