Entering November -->

November började storstilat med att jag överaskade mig själv ngt enormt! Vaknade vid 11.30 efter en låång lagomvarm superskön natt, av att min bitska dörrklocka ringde.. Och jag gick upp och tittade efter vem det var!! Samma lilla fjuniga pojk som väckte mig på lördagen stod och trånande utanför dörren och ville sälja GT. Läser folk fortfarande nyheter i papperstidningar verkligen? Kändes lite ynk i hjärtat för hånim när jag kröp tillbaka i sängen och trynade ett tag till.. ^^

Annars har söndagen först bjudit på söndagsångset solo motion, och senare på en mera mysig och avancerad skogspromenad på Hunneberg. Inget jag rekomenderar för bensköra blondiner i högklackat, and DO bring stabilt sällskap att hålla i! ^^ Annars vääldigt fin promenadsträcka, varför har ingen tagit mig dit förut??


"Men jag är över henne sen ett bra tag tillbaka.. jag tänker dock fortfarande på dig!"

Vad finns det att säga. Vet att jag i ett tidigare inlägg nämt om hur folk i min omgivning har en tendens att förr eller senare alltid komma tillbaka, om de av ngn anledning skulle avvika från min sida. Detta är ett bevis på just det. Frågan är bara om man bör låta dem alla gånger. Båda kanske mår bäst av ett "Fuck you!" i längden, men då får man ju inte reda på vad som skulle kunna bli heller. Jag börjar bli mer och mer säker på att det inte finns några vinnare i kärlek.






Uppföljnings parentes:
(Grön o vit tandborste lämnade petersberg idag. Ska vara ärlig och säga att det kändes, skönt. Man ska vara försiktig med kvarlämnade ägodelar! Man vet aldrig vad tanken med deras placering är...)