Kristofer?!

Äntligen efter en superlång måndag kommer jag hem och sjunker ihop på toa, pustar ut lite och njuter av golvvärmen i badrummet. Lyfter blicken och vad faller mina förundrade blå på om inte:
Intsinktivt var första tanken som blixtrade genom mig, KRISTOFER?! Ô.ô

Där hänger en kokong av torkad tandkräm gömd under mitt badrumsskåp - Varför?! Jag låg i sängen igår kväll och hörde detta hända, ngt gick åt helvete i badrummet. Men jag orkade inte engragera mig i vad. Nu vet jag..

Det värsta måste vara. Att det fortfarande hänger kvar... Vadå, ska jag ta bort det?

"Så nu är Ulrika förlorad."

- Hur står det till med kärleken?
- Haha, JoOo... Jag träffar faktiskt en väldigt söt pojk ska du veta.
- .... *Stora ögon* .... Jaha. Så nu är Ulrika förlorad alltså.
- ?? Hahaha!
- Du ska hälsa honom, att om han inte sköter sig, så har du minsann en gubbe som skulle göra vad som helst för dig!

Det är ju så sött att det säger ynk i hjärtat på mer än ett sätt. Senare i konversationen dök dock komplimangen upp som tycks förfölja mig sen jag uttryckte hat mot den. Att jag har vackra lår. VEM och VARFÖR ger man ngn komplimanger för sina LÅR?!



*Gått för att spegla låren*

Du vet att det är Måndag morgon när -

Det här är vad som står först och övergripande över hela förmiddagen...

När det senare följs av ett besök på banken, puttandes en rullstol med tung farbror i. Alltså, har ni SETT snöröjningen i vänersborgs centrum?! Jag har kännt på den, spillt åtskilliga droppar svett på den.

För att sedan avsluta jobbdagen med att stoppa bilnyckeln i billåset, hålla andan, vrida om. JAAAA Låset gick upp! *skitnöjd* Rycker snopet i bildörren som sitter fast. Rycker i nästa, som sitter fast. osv osv. Fan. Fan. Fan.

Men för all del. Nu sitter jag nytränad, nyduschad som gud skapte mig hemma och kan summera att den här måndagen nog inte var värre än ngn annan ^^

.:God Jul:.

Så var den här, dagen jag, och alla andra skulle jag tro (?), väntat på så länge. Men redan nu är det inte mkt som är som jag tänkt mig, eller trodde skulle bli. Började gårdagen med lite ont i halsen för att idag ha världens ärkeförkylning och må riktigt jävla dåligt nu! Kvällen på jobbet spårade ur fullständigt till en dels lycka och min olycka. Sitter till slut hemma och fortsätter att gräva ner mig fullständigt. Nedvärderar, tuggar och äter sönder migsjälv som alltid. Antar att det är en del av mitt självförsvar. Men varför, oavsett vad det är, går jag alltid in i allt med föreställningen om att jag vet att det kommer gå åt helvete.

Julafton är jobb 7-15, förhoppningsvis. Antingen är jag sjuk så jag kan gömma mig i sängen hela helgen, lr så är ngn annan det så jag måste orka jobba över =( Kurerar nu med tabletter, c-vitamin och mkt vatten. Vet precis vad som hade suddat bort allt jobbigt direkt, så varför unnar jag mig inte det?

Önskar er en riiktigt God Jul från ett snuvigt snöigt vit Vänersborg.

Kronogatan 4 A-S Vänersborg 091223

Härmed utfärdas en varning

Om ngn frågar om du fryser - Svara aldrig nej.
Det är en kuggfråga..

Ett ögonblick av desperation

Idag när jag kom hem lät jag glatt kläderna falla så när som på bh och trosor. Tog ett lyckligt skutt upp på vågen då jag visste, jag kände på mig att jag gått ner så mkt i vikt! TADA! 63 kilo. Heela tre hekto. Det var då helvete vad det ska vara svårt att komma under 63 kilo!

Baxade mig och alla valkar av vågen och marscherade argt ut i badrummet. Det här duger inte! Krängde mig ur restrerande plagg, tvingade ur de två sista dropparna urin som jag visste skvalpade runt där inne i mig. Hängde av mig hårsnoddar, örhängen och halsband. Synd att jag inte tänkte på att klippa naglarna med......

Travade bestämt ut till vågen igen och gjorde ett nytt försök. Höll andan när siffrorna började bläddra, 63.3, 63.1, 63.0 - 62.9!

WII! Jag visste väl att jag inte vägde 63, egentligen. Hmpf. Mkt nöjd Ika.

Ett ynk hjälper alltid

Fredags alltså, lättade på plånboken och ut trillade 5500. Tillbaka fick jag en liten bilnyckel med tillhörande skrothög. Nu med hel front igen *wii* Tror ni att det startade???

*Mutter* Det är okej att skratta, alla andra gör det.....

-Uppehåll för asgarv-

Men nu jäklar! Kändes helt overkligt att idag äntligen efter en hel månad utan bil ÄNTLIGEN kunna ta den till jobbet <3 På vägen hem satt jag o deppa för att inte fläkten funkade, tänkte på alla slantar det säkert skulle kosta mig att få den lagad. För en bil utan fläkt på vinter funkar ju inte.. Satt tankspritt och tryckte o drog i det lilla reglaget till fläkten medans kronorna rullade förbi ögonen kändes det som, och visst lossna det! *doh* Tyst satt jag och svor o ynkade i bilen medans jag samtidigt som jag försökte hålla mig på vägen montera tillbaka knappen i kolmörkret. Och visst satte jag knappen upp o ner, och visst fastnade den så, ååååå. Precis som ett jätteYNK skulle lämna mina läppar gjorde jag en sekunds uppehåll för att uppmärksamma - Fläkten funkar ju? WII =D Vem fan behöver kunna ngt om bilar? *stolt*

Du är allt bra skruttig iband Mazdan, och jag vågar inte ens räkna på vad du kostat mig! Men vi har ngt visst du och jag. Det är inte många som lurat döden ihop så många gånger som du och jag ;P Hahaha

Du och Jag Mazdan.

Snyft och Ynk!

Läste nog den mest ynkliga snyft och ynk bloggen ngnsin imorses! ;P Ska man gnälla skall det göras ordentligt! Och vem gör det inte bättre än mig?? Själva myntaren till uttrycket YNK! Och jag är stolt över det! Det är mest synd om mig! Mig! MIG! MIG! So here it goes:

Ni kommer väl ihåg att jag körde över min ena tå med skrivbordstolen för tio dagar sen? Och sen tappade en tegelsten till kortfodral på JUST DEN TÅN! AJ! Det gör fortfarande ont. Om man trycker på den. Riktigt hårt.... Och blå är den ju, som ni ser! Fult och äckligt som fan. Det värsta är att nageln rest sig upp då det typ är alldeles svullet och svampigt under nageln. Kommer säkert trilla av. UW! YNK! Synd om mig.. =(


Jaaaaaaaaaaaa.... Det här är alltså resultatet av en säng på 1.60, fyra kuddar, två täcken, två korvar gånger tolv timmar... Den värsta korven ligger kvar och kebabrullar i sängen medans den andra gick upp för att dokumentera. Undrar vem som ska göra iordning detta sen.............. Synd om mig, YNK!

Vidare kan jag ju berätta att jag igår gjorde en ärkevurpa med cykeln på väg hem från gymmet igår. Vart så vansinnigt jävla glashalt! Tog mig de tre kilometerna hem på liv lr död kändes det som, i stormblåst, hur nöjd som helst för att jag inte trillat på hela vägen skulle jag ta sista kurvan in på gatan hemma......... Kändes som att jag slog av mig vänster höftkula. Men det är inte det värsta. Inga blåmärken att verifiera min väldigt verkliga fyskiska smärta med som ger mig rätt att gnälla. Synd om mig, YNK!

Äntligen! Trodde jag att jag skulle känna, gjorde jag iofs oxo. När verkstaden ringde och sa att på fredag, då kan du hämta bilen! *Wii* 4000 kostar självrisken på försäkringen, sen 1500 för reparationen av bromsarna. Jag loggar in på banken - På kontot finns 5600. Jag ringer jobbet och frågar när löningen tänkt trilla in innan jul. 23:de december! Alltså, 100 på sju dagar. Det är som att be om ett mirakel; ska trilla ner från himlen och träffa mig i ögat när jag jobbar så jag kan kräva försäkringspengar....... Jag har inte ens köpt en enda julklapp än! Och nu när jag "äntligen" får bilen har jag ju inte råd att köra den! Den kommer bara stå på parkeringen, blir som att strö salt i såren varje gång man går förbi den.. Inte så äntligen längre. Synd om mig, YNK!

Puh. Det är jobbigt att ynka. Jag orkar inte lika mkt som jag gjorde förr. Det är synd om mig.
Ynk.

I magen på Ika -->

Chokladdoppade julskum, NamNamNam. Kunde inte komma hem från gymmet fort nog för att få umgås med dessa raringar. Ett underbart sällskap så länge de varar. Nu ligger de o gurglar i min mage <3


De intogs i sann 3:dje adventsstäming, så här ser årets ljusstake ut hemma, mys.

Mera i magen - En lagom o sund portion ångest. Kärleken är förjävlig helt enkelt. Föder mer tankar än man hinner bearbeta och väcker nya ångestar innan man hinner slå ihjäl gamla. Tänk om jag vaknar imorgn och världen inte är den samma som jag sa Go'Natt till. Tänk om jag vaknar och inte känner igen mig. Tänk om världen inte stämmer överens med vad jag önskar mig ikväll. Tänk om jag inte längre passar in. Tänk om det är ännu bättre. Det finns ju lixom ingen chans att veta.





Winnerbäck är allt en snubbe som inte går av för hackor iaf. ^^

Men nu är det sängen för fröken, internet blinkar och säger att datorn fått virus och kommer att flyga i taket. Hm. Det måste vara ett tecken på att natten inte blir så mkt bättre....

Partiska vänner är bra att ha!

Givetvis har jag ju redan skrytit med kvällens peak och givetvis ska jag hänga ut kommentaren jag fick. Bara för att ytterligare gotta mig i det medans jag kan =P

"Låter som en kille med god smak! ^^ För du ser verkligen kanon ut! =)"

Sånna här vänner som får en att må bra bör alla ha minst en! Gärna flera! Men det räcker med en om de är tillräckligt envisa och energiska.. *pik* =P Du är allt bra söt o tålmodig med mig Olle, KraAam på dig!

13 December - Lucia!

Sovmorgon till klockan var 14 ^^ , låg och knorrade i sängen ett tag. Önskade mig soppa *TTT*. Pysslade lite hemma, duscha och gjorde mig i ordning. Blev med bjuden upp till dalsland, och vad serverades om inte soppa <3

Skulle egentligen vilja lägga upp ett mms på tidernas SÖTASTE STJÄRNGOSSE! Fick bild idag på lillaste Harry, ett av mina syskonbarn, alldeles yr o nyvaken med strut, naaaw. Men vet inte om jag har tillåtelse att göra.

Väl tillbaka i stan vid 20.30 travade jag ordentlig som jag är in på gymmet i vanlig ordning, i min kamp, MOT MAGFETTET! Och inte helt oväntat, Jag plus mitt vanliga sällskap. Det slår aldrig fel. Oavsett dag eller tid. Men ikväll var det dax, efter ett par lååååååånga blickar fick jag sällskap vid löpbanden. Hallå, det förväntas alltså att, Jag, efter 30 min, 5km, högintensiv (för mig ^^) löpning, ska kunna vara social?! *duh*

Men det var så gulligt. Första kontakten är alltid så tarvlig och smärtsamt pinsam ^^. Och inte blev det bättre av att jag var genomsvett och kämpade för att få luft och stötvis kraxa fram få svar samtidigt som jag försökte hålla benen kordinerade i rörelse framåt. Men nu är vi alltså inte längre bara "Han" o "Hon", utan Alexander och Ulrika. Trevligt att råkas. Det lär ju bli mer framöver, för jag kommer ju knappast bli smal över natten =P Haha


Så jävla skitlycklig är jag =D Ni anar inte vad kul det är när ngn man spanat in och kategoriserat som "out off my league", kommer fram och berättar att de tycker att man är "Så där sund och vacker". =D =D Att Jag har fantastiska fylliga läppar, och off record att män faktiskt vill ha kurvor. Iofs är ju det en pik att jag är fyllig på mer ställen än mina läppar! Men jag är beredd att låta den glida genom obemärkt.. ^^ *Glad* *Glad* *Glad* ^^

Vad vill jag ha sagt med den här gudomligt dåliga, oskarpa posebilden?? Utfyllnad. Möjligtvis att jag verkligen borde önska mig att Tomten kommer med en digitalkamera till mig i jul. Men OoOrka lära sig ny teknik....! O.o

.:Belgian Blue Carotte:.

DETTA MÅSTE VARA DEN STORASTE MOROTEN NGNSIN!!

Alternativt har jag ytterst små pinniga armar, men det vill jag inte kännas vid!

Detta var dock ingen match för två svultna marsvin som täljde av denna moroten som hungriga pirayor i hasorna på en fet ko.

Låt oss sammanfatta helgen

Precis så här har det varit. Bara massa mkt ligga i sängen och må braaa. Mys o god mat.

Fredag, en kväll för nöjen.

Fredagkväll, eftersom jag själv inte hade ngt vettigt för mig, ungefär som alltid ^^ Så ställer man ju givetvis upp för att andra ska få roligt. Med andra ord chaufför alltså =P Då min egen bil fortfarande ligger inne för fläskläpp och bromsvärk är kvällens fordon en Polo. Polo, bilen vars glansdagar aldrig funnits. Så när ägaren till denna skönhet, förövrigt utan servo, släppts av för kvällens aktivitet, lämnas duon åt sitt öde. Bokstavligen. Jag o Polon.

När det kommer till bilar och trafik har jag aldrig ansett mig särskilt harig. Kanske därför jag har haft min beskärda del av tur i trafiken... Men jag hade en vag aning om att vi inte skulle komma överens redan när jag parkerade mig bakom ratten. Off to a bad start. Också bokstavligen. Kärringstopp. ÅåÅå. Automatiskt ser man sig fånigt omkring så att ingen av betydelse såg fadäsen, varför lixom .. ^^


Vi klarade galat att tråckla oss ur den förbannade labyrinthålan trollhättan och tog oss halvvägs hem. Men när vägen bjöd på dubbla körfält och 90km/h gick ngt fel. Polon hostade till ett par gånger, drog en djup suck och det hördes verkligen att den gurglade på den sista bensinen. NeEe! NeEe! VET DU VAD! Så får det inte vara! Desperat försökte jag intala mig att jag nog körde pissdåligt och säkert satt och pumpa på fel pedal, inte hade tryckt i växeln ordentligt, lr fel växel, JAG måste ju ha gjort ngt fel. Jag får INTE bensinstopp här! Jag får det inte!

Jag såg framför mig hur den sista livsgnistan rann ur bilen i mörkret och sakta stannade intill vägkanten där övriga trafikanter blåste förbi i 100km/h utan en tanke på att stanna och hjälpa en dam i nöd. Hur jag med mina bara händer kasserade den förbannade konservburken på plats till ljudet av fräsande svordomar och könsord. Att jag sedan skulle bli tvungen att hora min väg tillbaka till vänersborg för att aldrig mer sätta mig i ett motorfordon! Jag skulle bli känd som den galna gamla kärringen som på kvällarna cyklade vänersborg runt med sina marsvin och punkterade bildäck med sina platina förstärkta löständer.

Nu gick det som tur är inte så illa. Den lilla bilen hostade, hoppade o skuttade fram på vägen medans jag febrilt växlade upp o ner, bromsade o gasade samtidigt som svordomarna osade. Långa ramsor om svordomar, könsord, bärgare och svettiga bilmekaniker som skulle få äran att slakta o våldta den lilla konserven på bästa sätt.. När det inte fungerade bytte jag taktik och bad ist om förlåtelse och pratade om läskande god 95 oktanig bensin, lugna bekväma accelerationer och lagliga hastigheter. Tillslut kom vi överens om att Petersberg inte var så långt borta och vila kunde vi göra när vi kom dit. Puh.

Jag säger bara det. Hade jag fått frysa ute i vägrenen ikväll. Då hade det guppat omkring en dödsdömd testikel där ute i Trollhättan ikväll! HMPF!

Level upgrade!

WaAaoOow, cyklade precis två kilometer utan att hålla i styret. Bara så där. Aldrig kunnat förut. Jag är så cool.

\,,/(-.-)\,,/

Ett stilla jämmer.

Jag grämer mig och ångrar ngt så fruktansvärt att jag inte tog kort på mina tår när jag vaknade i söndags. De var tamefan LILA! Såå kallt var det. Varav en tå iofs var det för att jag kört över den med skrivbordstolen och fått ett blåmärke.... Den har gjort så ont =( *ynk* Men vad jag trodde skulle vara en strax övergående smärta som jag snart lagt bakom mig har kommit att övergå och kulminera i sådana vansinniga plågor att det känns som att tånaglen kommer värka loss och tåtoppen explodera i varkaskader! Helt allvarligt! Har inte ens kunnat stödja på foten idag, vilket hållit mig stillasittandes hemma ist för gym. Hm. KAN ju ha ngt att göra med att jag GIVETVIS tappade ngns blytunga plånbok precis på just DEN TÅN. Fan ta den plånboken till att ligga olämpligt precis där jag skulle plöja fram just då.

*Svär lång ramsa och viftar mordiskt med långfingern*

AvföringBensårCukar

Min söndag i ett fiffigt alfabet, jag försökte iaf..
Gick och la mig på ett strålande dåligt humör, vaknade, och besvikelsen lyste mig rakt i ansiktet från min tomma mobildisplay. Vetskapen om min tämligen oangenäma söndag till trots besteg jag cykeln och tog mig till jobbet. Sen har dagen bara förflutit i ett stimmigt dis ngt att trots allt vara tacksam för. Då A,B,C,A,B,C, avlöst varann 7-16. Och nu får jag väl hoppas att kvällen innehåller destomindre ABC.

Dyra droppar

Lördag kväll, gymmet is the place to be. Såäreba. ^^
Alla halvtragiska människor som inte har ngt annat för sig samlas på samma ställe. Alla har liknande mål mening och status i livet. Ikväll var det jag. Och sånna bitiga engelska unga män. VEM har tråkigt när man tränar med det sällskapet?

Värmde upp med 5km på löpbandet och när det var färdigt var jag till min lycka tvungen att torka bort två droppar svett i pannan! Waow! =D Jag som senast igår påstod att det var fysikst omöjligt för mig att svettas vid träning =P Men fem jobbiga kilometer är alltså vad som krävs, för två droppar. Kände mig förövrigt urstarkt och träningen var inga pix, sånna pass är underbara <3

Dagens parentes
(Givetvis får livet inte vara alldeles för bra, som tur är jag har människor i min omgivning som tagit det till sin livsmening att hålla mig på jorden med krampaktiga tag som kommer ge mig syrebrist i fotarna! Vart ngt av en deppdag och det kändes så fantastiskt mkt bättre efter träningen. Men som sagt, jag får väl tacka för att ni håller marken inom sikte åt mig.)

Nu, ska jag hoppa i pyjamas, strumpor, raggsockar, värma vetekudden och sen krypa i säng. Vågar jag lyxa till det med en tröja med? Har jag sagt att det är kallt hos mig? ^^ Allra helst att sova själv då oxo.. Go'Natt

Sötsur tisdag

Ååå Idag Kl 10.00 blev jag MOSTER! Till en liten liten pojk på 1.3kg plus en mera pojk på 1.1kg. Det var som att en elektrisk stöt gick genom kroppen när nyheten uppdagades. Hjärtat växte omedelbart ytterligare två storlekar för att rymma att älska de två nya liven. <3

Välkommna till världen Harry o Torsten! Moster är överlycklig, mega stolt, känner sig über gammal och längtar såååå efter att träffa er!


Till den mindre överaskande, lite mera skrattretande, beska händelsen. Så krockade jag bilen idag. Ytterligare kommentarer är överflödiga.

Dagens parentes:
(Min toalett har gåttisönder, det går inte att spola helt enkelt och det gör mig så skenheligt förbannad att tänka på, just för det är så retligt. Ingen som är vvs utbildad och gärna kelar lite med mitt dass?? Givetvis tillmötesgår jag rimliga krav om utförandet tillfredställer mig.)