Satt på msn och skröt om de senaste frestelserna som passerat genom min kropp när vederbörande gav mig sjuuukt dåligt samvete, för jag har ju faktiskt hållt bra shack på det där det senaste.. Så på med trikåerna och ut o spring bara!
Men kilometer två fick ett snörpligt slut då jag mötte en kille i skrikig gul reflexväst ute o gick med sin pittbull. Jag spana först in hunden så jag visste var jag hade den och lyfte sen blicken med ett leende för att se om husse var värd att ragga på....................... Varpå han släpper på kopplet till hunden! O.O Som sketglad flyger in bland benen på mig! Och en så liten jänta som jag har inte kroppshydda eller strysel på lemmarna för att klara sånna rörelsekrafter. Så gjorde en kullerbytta i luften och stöp rakt ner i ett lerigt dike med en glad hund ovanpå mig.
Domen var omedelbar:
-NeEe VET DU VAD?! Det här var det värsta hundtricket jag har varit med om!
Och visst fan var det precis det de var. Zigge som hunden hette var inte ens hans, och killen var misstänksamt snabb med att deklarera att han aldrig tänkte skaffa barn. Hm.
Gjorde en snygg sorti och ett nytt försök att springa vidare, men efter min omtumlande nya bekantskap var efter knappa kilometern gårdagens förlamande migrän ett återuppståndet faktum. Men ynka 6km borde förlåta tårtan iaf?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar