Ambrosiakaka!
Ikväll har jag bakat kanske den fulaste ambrosiakakan genom tiderna. Men som min mor tröstade mig med, så smakar den nog dessto bättre..
Och för er som tror att ni känner mig, så nej. Jag ska inte sitta och fetta i mig den själv. Har utvecklingsdag på jobbet på onsdag, vilket betyder att vi är i behov av ett stort antal vikarier. Socker och fett i en lockande kombination presenterad på ett trevligtsätt i en fin form, är ett sätt att visa våran arbetsgrupps tacksamhet att det finns inivider som kan tänka sig att jobba hos oss. Mot mutor. ^^
Men för all del. Den har ju inte lämnat min lägenhet än....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar