Efter regn

Kommer sängen.
Och det med besked! Kom hem vid halv elva efter att ha jobbat åtta timmar i hällregnet. Fanns inte många hudbitar på kroppen som undkommit regnet! Var tvärtom ganska ordentligt genomsköljd.

Men vad skulle man göra utan jobbet? Alla dessa människor som lyser upp fullständigt när man kliver över tröskeln. Som så fort man lämnar dem börjar längta till nästa gång man kommer. Som inte tillräckligt många gånger kan säga vad roligt de tycker det är att det var just JAG som kom. Som med alla ord svenskan har att erbjuda bara fullkomligt älskar en. Som fångar upp, suger in och vetgirigt lyssnar och upplever allt av ens person de bara kan medans man är där.

Det måste ju få vara värt skavsår på genanta ställen efter dygnsura jeans?