Egentligen är jag för trött för det här. Egentligen skulle jag vilja svära en ramsa och hata livet i ren allmänhet. Men egentligen så känner jag inte så. Och det gör mig väldigt förvirrad egentligen. Var gick det fel? Och hur kom sig den här dagen att bli som den blev? Måste uttrycka lite oro för morgondagen, lr senare idag för er besserwissrar där ute. Har jag uttryckt mig klart nog, vet jag själv vad det är jag uttryckt och gick budskapet jag inte är riktigt säker på fram? Hm....
Fredagkväll som en fredagkväll bör vara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar