Torsdagar har aldrig varit en av mina favorit dagar. Det tycks ha följt mig ända sen skolåren (idrott på torsdagar =P), och nu även i arbetslivet. Vad tusan ska vi med torsdagar till?! Vaknade med blixtrande migrän imorse, dygnsura vårdtagare hela dan, planering av scheman som inte vill bli "perfekta", hällregn och mens.
Men preciiis när jag kom innan för dörren hemma knackade tio rosor till på dörren! =D Men idag hade de tagit med sig sina allra bästaste kompisar thaimat o glass oxo! =D=D Hur lycklig flickvän är man inte då?? Känner mig väÄäldans bortskämd, och mätt. =D Mest mätt.... XD
Så nu sitter jag här med en krampande mensmage, rapar currykyckling och känner mig tämligen lycklig!
Ska jag bara koppla strypgrepp om fredagen imorgon när jag vaknar och suga livet ur den till sista droppen!! Sen är det HELG!
*Cha la la* På att vara tvär, ledsen, besviken, besvärlig, musslig, inåtvänd och egen that is! Låt oss sammanfatta det som - Speciell. Innefattar givetvis MKT mer possitiva egenskaper, men inte just idag =P
Således knackade det ikväll på dörren och där stod 30 rosor och ville in. Hur fina är de inte?? =) För varje stjälk jag skar fick jag en chans att tänka över begågna synder, känsloreaktioner, tidigare erfarenheter och mitt eget agerande. Intet mkt klokare, men nu står de på köksbordet och doftar ljuvligt och det känns litet bättre i hjärtat. Inte annat än man undrar vad som knackar på imorgon om jag inte vaknar och känner mig mildare till sinnet... ;)
Dax att lägga en låång låångsam hjärtslitande och inte minst svettig dag åtsidan, för en ny förhoppningsvis bättre morgondag.
Så var den där evighetslånga sista semesterveckan över och jag finns där jag hör hemma. Bakom datorn på jobbet, 6.30-15.oo måndag till fredag i fem veckor framöver. Övrig tid kan man aldrig vara säker på var man har mig =P [läs i höger alt vänster sänghalva..]
När jag åkte hem från min vistelse i dalsland i förra veckan var jag en knapp suck från att stuva hela bilen in i en stor älgrumpa och dennes avkomma, älgkalv alltså =P Som tur är! Har jag ju så bra bromsar på bilen tack vare min braiga pojkvän ^^ så vi klarade oss allihop, Jag, älg, älgrumpa och kalv =D
Mitt dussin med ägg jag hade i baksätet hade nog inte velat beskriva mötet lika succéartat och lyckligt gissar jag....
Jag har nog haft för mkt semester. 4 veckor är för länge. Det sa jag redan förra året, varför tog jag 4 i år igen?? Känner mig fullständigt drenerad på samtlig energi. Inte direkt utvilad och sprudlande glad alls. Kan ju iofs bero på bristande sömn och överexponering av solsken =P
På att jag mest ligger som ett utslitet våp i solen hela dagarna för att sedan sitta som i symbios med dataskärmen vid Facebook hela kvällarna för att frenetiskt försöka vara bättre än min syster på alla hjärndöda spel... ^^ KAN vara så...
Nu längtar jag till en annan form av vardag. Till ngn form av rutin. Så där som när man känner att man är sugen på ngt godis men inte riktigt vet preciiis vilket. Jag har bara aningen. Mest troligt kommer jag väl bli besviken och längta tillbaka till semestern när jobblivet väl börjar igen. Precis så som det ska vara? =P
Nu drar jag iaf för ett behövligt miljöombyte. Dalsland here I come! I packningen finns - Biniki VS. Blåställ (Y)
Japp så är 'e! =D Helt fantastiskt vad fort två månader går! Och förutom det, blev 6 Juli en heldag på Liseberg med allt vad det har att erbjuda. Var perfekt väder, lagom med folk, lagom köer, god mat, god glass OCH godis =P När dagen till slut var över var fröken, som sig bör efter en dag på liseberg, omtumlad och omskakad på alla de vis =P Trött, mätt, men framför allt syns det väl vad lycklig jag är? =D
I bilen hem fick jag med mig förutom min Samuel, inte mindre än 4kg choklad! =D=D Min lycka var gjord. Jag kunde inte haft en mkt bättre dag! ^^
Den lilla gröna ormen heter Örjan. Honom vann jag också. Man skulle kasta små ringar kring halsen på en massa uppradade flaskor. Samuel sa - Se, där är det aAaldrig ngn som vinner. Det är så svårt att träffa. Det lät som en utmaning. Tagen och vunnen! ;P
Dagens Parenetes (Dagens stjärna går till S som på vägen hem i bilen körde ihjäl en mås. Det finns nog många i världen som skulle vilja tacka för det =P Inte så alltså, men, there is plenty..)
Till frukost igår serverades det leverpastej. När båda deltagarna hade färdigställt varsin macka och påbörjat nedbrytningsprocessen vänder jag på asken för högläsning:
(Tänk, vem trodde att det fanns lök i leverpastej? =P )
Ondskefull som jag är, hela vägen in i hjärtat, ska jag erkänna min besvikelse när Samuel iaf åt upp hela sin macka utan att visa minsta tecken på äckel. Hmpf. Men han tog skinka på nästa och det tolkar jag som en liten vinst för Team Ika *wii* ^^
-Du vill inte ha en till smörgås med mald bindväv Älskling?? *tindrar med ögonen* Att leverpastej ens får finnas! Snusk! =P
Det borde helt ärligt vara förbjudet att hata förändring så mkt som jag gör. Och sen med den sunda insikten om att man omöjligt kan styra över allt, gör att en del förändringar hatas lite extra mkt. Riktigt sticker en i ögonen så jag känner att jag inte kommer kunna sova gott på riktigt länge...
Just as I write this flyttar mina nya grannar in i lägenheten brevid min. Vad hände med min gamla ragata, vi som älskade att hata varandra.. Fick hon nog? Vad har hon valt att lämna mig med? Ngn hon vet är mkt värre, som straff för mina många långa duschar och mkt sena storstäd? =P Jag saknar henni!!! Alltså, man vet ju vad man har, men inte vad man får!!!! Ni förstår mig va?? =S
Än så länge - Är det tuusen människor som bär och bär och bär saker. Det tar aldrig slut! Och vad de än bär in, om det så är en kasse med dukar, en soffa, två kuddar eller ett fult bord ngns kusinbarn gjort i slöjden som man tvunget måste vara glad över och aldrig kan slänga...... Så slår de emot min dörr så man tror den ska falla in och göra mig till en våt fläck! För givetvis står jag mkt fashinerad stationerad vid kikhålet i dörren. Det är ett måste. Och för varje gång de helt omotiverat slår upp dörren i min dörr blir jag ytterligare liite irriterad. Dessutom är jag intet närmare att förstå VEM av alla dessa människor som faktiskt ska bo här. HM!
Men jag förlåter dig, bara för det är din första dag här. Du ska få en mkt ärlig chans. Sen ska jag hata dig. VÄLKOMMEN till petersberg BOSSE!.... ^^
För att slippa höra och irritera mig på hur mina nya grannar våldförsig på min ytterdörr har jag valt att sätta på Manson på högsta nivå, så dörren skallrar redan innan de slår emot den.... Jag känner att det här är begynnelsen på en helt underbar grannsämja... =P
