Kristofer?!

Äntligen efter en superlång måndag kommer jag hem och sjunker ihop på toa, pustar ut lite och njuter av golvvärmen i badrummet. Lyfter blicken och vad faller mina förundrade blå på om inte:
Intsinktivt var första tanken som blixtrade genom mig, KRISTOFER?! Ô.ô

Där hänger en kokong av torkad tandkräm gömd under mitt badrumsskåp - Varför?! Jag låg i sängen igår kväll och hörde detta hända, ngt gick åt helvete i badrummet. Men jag orkade inte engragera mig i vad. Nu vet jag..

Det värsta måste vara. Att det fortfarande hänger kvar... Vadå, ska jag ta bort det?

"Så nu är Ulrika förlorad."

- Hur står det till med kärleken?
- Haha, JoOo... Jag träffar faktiskt en väldigt söt pojk ska du veta.
- .... *Stora ögon* .... Jaha. Så nu är Ulrika förlorad alltså.
- ?? Hahaha!
- Du ska hälsa honom, att om han inte sköter sig, så har du minsann en gubbe som skulle göra vad som helst för dig!

Det är ju så sött att det säger ynk i hjärtat på mer än ett sätt. Senare i konversationen dök dock komplimangen upp som tycks förfölja mig sen jag uttryckte hat mot den. Att jag har vackra lår. VEM och VARFÖR ger man ngn komplimanger för sina LÅR?!



*Gått för att spegla låren*

Du vet att det är Måndag morgon när -

Det här är vad som står först och övergripande över hela förmiddagen...

När det senare följs av ett besök på banken, puttandes en rullstol med tung farbror i. Alltså, har ni SETT snöröjningen i vänersborgs centrum?! Jag har kännt på den, spillt åtskilliga droppar svett på den.

För att sedan avsluta jobbdagen med att stoppa bilnyckeln i billåset, hålla andan, vrida om. JAAAA Låset gick upp! *skitnöjd* Rycker snopet i bildörren som sitter fast. Rycker i nästa, som sitter fast. osv osv. Fan. Fan. Fan.

Men för all del. Nu sitter jag nytränad, nyduschad som gud skapte mig hemma och kan summera att den här måndagen nog inte var värre än ngn annan ^^

.:God Jul:.

Så var den här, dagen jag, och alla andra skulle jag tro (?), väntat på så länge. Men redan nu är det inte mkt som är som jag tänkt mig, eller trodde skulle bli. Började gårdagen med lite ont i halsen för att idag ha världens ärkeförkylning och må riktigt jävla dåligt nu! Kvällen på jobbet spårade ur fullständigt till en dels lycka och min olycka. Sitter till slut hemma och fortsätter att gräva ner mig fullständigt. Nedvärderar, tuggar och äter sönder migsjälv som alltid. Antar att det är en del av mitt självförsvar. Men varför, oavsett vad det är, går jag alltid in i allt med föreställningen om att jag vet att det kommer gå åt helvete.

Julafton är jobb 7-15, förhoppningsvis. Antingen är jag sjuk så jag kan gömma mig i sängen hela helgen, lr så är ngn annan det så jag måste orka jobba över =( Kurerar nu med tabletter, c-vitamin och mkt vatten. Vet precis vad som hade suddat bort allt jobbigt direkt, så varför unnar jag mig inte det?

Önskar er en riiktigt God Jul från ett snuvigt snöigt vit Vänersborg.

Kronogatan 4 A-S Vänersborg 091223

Härmed utfärdas en varning

Om ngn frågar om du fryser - Svara aldrig nej.
Det är en kuggfråga..

Ett ögonblick av desperation

Idag när jag kom hem lät jag glatt kläderna falla så när som på bh och trosor. Tog ett lyckligt skutt upp på vågen då jag visste, jag kände på mig att jag gått ner så mkt i vikt! TADA! 63 kilo. Heela tre hekto. Det var då helvete vad det ska vara svårt att komma under 63 kilo!

Baxade mig och alla valkar av vågen och marscherade argt ut i badrummet. Det här duger inte! Krängde mig ur restrerande plagg, tvingade ur de två sista dropparna urin som jag visste skvalpade runt där inne i mig. Hängde av mig hårsnoddar, örhängen och halsband. Synd att jag inte tänkte på att klippa naglarna med......

Travade bestämt ut till vågen igen och gjorde ett nytt försök. Höll andan när siffrorna började bläddra, 63.3, 63.1, 63.0 - 62.9!

WII! Jag visste väl att jag inte vägde 63, egentligen. Hmpf. Mkt nöjd Ika.

Ett ynk hjälper alltid

Fredags alltså, lättade på plånboken och ut trillade 5500. Tillbaka fick jag en liten bilnyckel med tillhörande skrothög. Nu med hel front igen *wii* Tror ni att det startade???

*Mutter* Det är okej att skratta, alla andra gör det.....

-Uppehåll för asgarv-

Men nu jäklar! Kändes helt overkligt att idag äntligen efter en hel månad utan bil ÄNTLIGEN kunna ta den till jobbet <3 På vägen hem satt jag o deppa för att inte fläkten funkade, tänkte på alla slantar det säkert skulle kosta mig att få den lagad. För en bil utan fläkt på vinter funkar ju inte.. Satt tankspritt och tryckte o drog i det lilla reglaget till fläkten medans kronorna rullade förbi ögonen kändes det som, och visst lossna det! *doh* Tyst satt jag och svor o ynkade i bilen medans jag samtidigt som jag försökte hålla mig på vägen montera tillbaka knappen i kolmörkret. Och visst satte jag knappen upp o ner, och visst fastnade den så, ååååå. Precis som ett jätteYNK skulle lämna mina läppar gjorde jag en sekunds uppehåll för att uppmärksamma - Fläkten funkar ju? WII =D Vem fan behöver kunna ngt om bilar? *stolt*

Du är allt bra skruttig iband Mazdan, och jag vågar inte ens räkna på vad du kostat mig! Men vi har ngt visst du och jag. Det är inte många som lurat döden ihop så många gånger som du och jag ;P Hahaha

Du och Jag Mazdan.